Branden i Surteby prästgård 1857 förstörde helt socknens kyrkoarkivalier.
Genom att studera Marks domböcker och jordeböcker, Domkapitlets arkiv
och andra handlingar kan man dock få en god information.
Mycket av det förlorade materialet är rekonstruerat genom idogt arbete av
Sven Johansson och Lennart Andersson Palm.
Muntlig tradition gör gällande att en kyrka skulle byggas på berget där tre
socknar möts (Tostared, Fotskäl och Sätila) och som fått namnet Kyrkeberget.
Det som byggts under dagen rev trollen ned under natten och till sist gav man
upp tanken på en kyrka. Marks domböcker från 1625 behandlar en
gränsbestämning på Kyrkeberget och här står noterat ”… de gamle vet att
berätta att på detta berg i förtiden ett kyrkbygge begynte men det ägde inte
bestånd.”
Första gången Tostared nämns i kyrkliga sammanhang är 1488. I Skara stifts
dombok och av tionderäkenskaperna från 1546 framgår det att byn hade nio
hemman. 1720 nämns själva kyrkobyggnaden första gången.
Kyrkan är nästan helt byggd i ek. I äldre tider var den klädd i spån och
rödmålad. Kyrkan saknade torn men hade en klockstapel.
En dendokronologisk undersökning har visat att en del av timret är
fällt runt 1540.
År 1721 byggdes kyrkan om. Församlingen hade året innan ansökt om
stiftskollekt för att finansiera arbetet, men då Marks häradsrätt besiktigade
kyrkan fann man den vara ”… en liten fyrkantig oansenlig byggnad av träd,
så gammal och förfallen att hon ej med någon reparation hjälpas kan.”
Då konsistoriet (Domkapitlet) i Göteborg behandlade ärendet ansåg man att
Tostareds församling, som bestod av åtta hemman, borde slås samman med
Fotskäl. Byborna protesterade och menade att kyrkans ekonomi urholkats dels
genom de ständiga krigen, dels genom att Karl XII:s mynt så kraftigt sjunkit
i värde. Jöns Larsson från Sjögärde i Tostared utsågs att närvara vid
konsistoriets sammanträde i Göteborg och resultatet blev att församlingen
beviljades stiftskollekt.
En inventarieförteckning upprättades 1732, året för den första kända
visitationen.Dopfunten är en s.k. Starrkärrsfunt och dateras till omkring år
1250. Muntlig tradition säger att predikstolen kommer från Hyssna kyrka,
och en kassabok från församlingen år 1700 anger ”sålt en predikostol till
Tostarebo 2 daler 16 öre.” Altartavlan är daterad 1676 men är avsevärt äldre.
Innan renoveringen 1721 fanns troligen inga bänkar utan man fick stå på det
kalla jordgolvet.Det nuvarande tornet byggdes 1824.
Kyrkostämman 1863 enades om kyrkans renoveringsbehov och omdaningen
påbörjades året därpå under ledning av baron Bennet på Eskekärr som också
bekostade en del av arbetet. En omfattande renovering tog vid där mycket
byttes ut. Timmerväggarna stagades upp och i stort sett allt målades vitt.
Flera mycket gamla målningar täcktes med färg och återupptäcktes först
vid renoveringar på 1930- och 70-talen. Byns kvinnliga smed, Anna-Britta på
Stommen, utförde allt smidesarbete.
I tornet hängde en klocka, troligen gjuten på 1500-talet, som enligt berättelsen
skulle ha rövats från Förlanda vid en gränsfejd då Halland var danskt. Under en
period låg klockan nedgrävd och gömd i Klockeliden vid Nedergården.
Klockan var svårringd och hade ett märkligt biljud vilket många ville förklara
vara en hämnd för att den hade stulits. På 1930-talet skänktes en ny klocka till
kyrkan. Den sista manuella ringningen utfördes i april 2004.
Under åren som gått har kyrkan fått en ny orgel, tillverkad av Tostareds
Kyrkorgelfabrik och andra förbättringar har gjorts fortlöpande.
För en utförligare beskrivning hänsvisas till hembygdsföreningens bok
Tostared. Du fagra bygd…
